Det är sjukt vad saknad kan göra ont. Vad det kan tära på en. Man vet att man har gjort rätt men det är så sjukt tungt ibland.
Ikväll känns det så, allting är så ångestladdat. Tankarna snurrar i skallen värre än på länge, samtidigt försöker jag att stänga av. Men min hjärna vill plåga mig.

Det var visst inte 16 mars sist jag skrev utan den 17onde. Men sak samma.

Fick en konstig sprängande huvudvärk efter att jag hade tränat igår, den satt i hela dagen och kvällen.. funderar på om det är spänningar eller om det är så att jag måste få i mig något mer att äta efter träningen.
Blev zumba på kvällen också, jätte roligt trots att jag var omotiverad och fruktansvärt trött ;)

Lilleman var inte på sitt bästa humör igår heller så vi grinade båda nästan hela dagen haha.
Men man måste få ha sådana dagar också. Idag är det nya tag och jobb som gäller! :)